Efter fyra års forskning om distansarbete drar forskarna en tydlig slutsats: att jobba hemifrån gör oss lyckligare
Studien som genomfördes i Australien under fyra år har gett tydliga insikter om hur flexibla arbetsformer påverkar vår psykiska och fysiska hälsa. Forskarna undersökte hur valfriheten i var man jobbar hänger ihop med hur man mår — och det skedde innan pandemin förändrade mycket i arbetslivet.
Jobba hemifrån: en tidskapsel
Frågan som styrde studien var egentligen enkel: “Påverkar valfriheten i var vi arbetar hur vi mår?” Svaret blev ett tydligt “ja”. Forskarna följde personer som gick från traditionella kontor till att jobba vid ett “vardagsrums-skrivbord” (skrivbord i vardagsrummet). För många blev det en känsla av ökad lätthet och en jämnare sinnesstämning. Flera upplevde också att hemmet återtog sin plats som trygg miljö.
Forskningen beskrivs som en “spegel” av hur snabbt folk kunde ställa om och vilken roll förtroende spelade. När chefer sa “Du väljer” tolkades det ofta som “Jag litar på dig”, vilket visar hur viktigt förtroende är i den här övergången.
Pendling, sömn och hälsa
En av de mest påtagliga förändringarna var att pendlingen minskade — många dagar blev resan mellan sovrumsdörren och en ljus skärm. Före pandemin lade en genomsnittlig australier ungefär 4,5 timmar per vecka på pendling. Den tiden kunde användas till annat och gav i genomsnitt nästan 30 minuter mer sömn per natt. Resultatet blev färre gäspningar på eftermiddagen och ett nervsystem som över tid lugnades (med lägre blodtryck och förbättrad stämning).
Livsstil och fysisk aktivitet
I början av pandemin ökade alkoholintaget för en del, drivet av stress och osäkerhet. När rutinerna stabiliserades minskade konsumtionen och det allmänna välmåendet förbättrades. Samtidigt ökade också den fysiska aktiviteten gradvis, eftersom hemmakontorets flexibilitet gav mer tid för träning. Små vardagsval — som en kort promenad mitt på dagen — visade sig göra stor skillnad.
Matvanorna förändrades också över tid. Många smååt i början, men efter hand blev frukt och grönsaker vanligare. Hemlagade måltider tog över från take-away, vilket förbättrade både hushållsekonomin och hälsan.
Relationer och arbetsrutiner
Chefer oroade sig för att distansarbete skulle påverka prestation och teamkänsla negativt. Studien visade dock att med rätt stöd och frihet höll sig prestationerna stabila — och ökade i många fall. Nyckeln var valfrihet tillsammans med stöd, tydliga mål och regelbunden feedback.
Arbetssätt som bidrog var snabba avstämningar, delade dokument och kortare möten. Ritualer som kaffechatt och show-and-tell hjälpte till att bevara teamkulturen även när man satt på distans.
Hybridlösningar och framtiden
Hybridlösningar — en blandning av arbete hemifrån och på kontor — rekommenderas som ett flexibelt alternativ. För vissa företag är valfrihet mer än en förmån; det är ett verktyg för att bygga förtroende. Eftersom olika roller kräver olika resurser (allt från tillgång till laboratorium till bara en bärbar dator) måste arbetsmodeller anpassas efter individens och teamets behov.
Studien visar att flexibilitet kan förbättra både välmående och produktivitet. För ledare handlar det mindre om fysisk närvaro och mer om att skapa en kultur med förtroende och tydliga mål. Över tid utvecklas och finslipas de här rutinerna och kulturerna — och de fortsätter forma hur vi jobbar och lever.